{"id":63,"date":"2007-05-13T15:42:36","date_gmt":"2007-05-13T13:42:36","guid":{"rendered":"http:\/\/ekelin.net\/svante\/2007\/05\/13\/sa-gor-alla\/"},"modified":"2007-05-13T15:42:36","modified_gmt":"2007-05-13T13:42:36","slug":"sa-gor-alla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/2007\/05\/13\/sa-gor-alla\/","title":{"rendered":"S\u00e5 g\u00f6r alla"},"content":{"rendered":"<p>Var p\u00e5 Operan ig\u00e5r och s\u00e5g <a href=\"http:\/\/www.operan.se\/templates\/ShowDetails.aspx?id=78&amp;showid=483\" target=\"_blank\">Cos\u00ed fan Tutte<\/a>.<\/p>\n<p><img decoding=\"async\" src=\"http:\/\/80.252.177.18\/upload\/cosi.jpg\" alt=\"\" \/><\/p>\n<p>Det var den sista av Mozarts stora operor att s\u00e4ttas upp i Stockholm, och n\u00e4r den v\u00e4l gjorde det 1830 blev det bara tre f\u00f6rest\u00e4llningar. Sedan dr\u00f6jde det 110 \u00e5r till n\u00e4sta g\u00e5ng.<\/p>\n<p>Teaterhistorikern Nils Personne skrev i b\u00f6rjan av 1900-talet:<\/p>\n<p>&#8221;&#8230; operan vann ingen popularitet p\u00e5 grund av da Pontes d\u00e5liga text, som \u00e4r ett cyniskt f\u00f6rh\u00e5nande av k\u00e4rleken, utf\u00f6rd p\u00e5 ett h\u00f6geligen talangl\u00f6st s\u00e4tt. Endast Mozarts n\u00f6dst\u00e4llda bel\u00e4genhet hade tvungit honom att utan bet\u00e4nkande kasta sina toners glans \u00f6ver denna erbarmliga sm\u00f6rja. &#8230; Heimdall skriver rent ut att n\u00e5gon el\u00e4ndigare dramatisk produkt \u00e4n denna hittills aldrig flutit ur n\u00e5gon g\u00e5sfj\u00e4der.&#8221;<\/p>\n<p>Nu har vi med god marginal kommit ut ur den viktorianska eran, och v\u00e5ra nutida kulturskribenter skulle knappast uttrycka sig p\u00e5 det s\u00e4ttet. Operan var kontroversiell d\u00e5 eftersom temat uppfattades som osedligt. da Ponte ifr\u00e5gasatte kvinnans livsl\u00e5nga trohet till en enda man som fundament f\u00f6r ett civiliserat liv.<\/p>\n<p>Idag kan man se storyn som en komisk bagatell (och den h\u00e4r upps\u00e4ttningen \u00e4r rolig, inte minst tack vare <a href=\"http:\/\/www.operan.se\/templates\/ActorDetails.aspx?id=175&amp;actorid=43\" target=\"_blank\">Hilde Leidland<\/a> som Despina &#8211; scenen n\u00e4r hon utkl\u00e4dd till notarie l\u00e4ser upp \u00e4ktenskapskontraktet \u00e4r obetalbar).<\/p>\n<p>Det \u00e4r musikaliskt som operan lyser. Mozart var inte s\u00e5 dum&#8230; Alla de sex solisterna var bra, men de som kanske gjorde starkast intryck p\u00e5 mig var <a href=\"http:\/\/www.operan.se\/templates\/ActorDetails.aspx?id=175&amp;actorid=525\" target=\"_blank\">Peter Mattei<\/a> (Guglielmo) och <a href=\"http:\/\/www.operan.se\/templates\/ActorDetails.aspx?id=175&amp;actorid=284\" target=\"_blank\">Maria Fontosh<\/a> (Fiordiligi).<\/p>\n<p>Extra kul f\u00f6r mig (som var p\u00e5 Operan f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r) var att <a href=\"http:\/\/www.operan.se\/templates\/ActorDetails.aspx?id=175&amp;actorid=46\" target=\"_blank\">Gunnar Lundberg<\/a> (Don Alfonso i den h\u00e4r upps\u00e4ttningen) var med. Gunnar gick samtidigt som jag p\u00e5 Teknisk Fysik p\u00e5 KTH, innan han sadlade om och blev operas\u00e5ngare. Gunnar spelade titelrollen i <a href=\"http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Fysikalen\" target=\"_blank\">Fysikalens<\/a> f\u00f6rsta spex <a href=\"http:\/\/www.nada.kth.se\/~fspex\/index.php?include=kristina.html\" target=\"_blank\">Kristina<\/a> 1982. (Sj\u00e4lv hade jag en betydligt mer blygsam roll i spexet &#8211; en som inte syntes alls p\u00e5 scenen men som ordnade festerna.)<\/p>\n<p>Andra bloggar om: <a rel=\"tag\" href=\"http:\/\/bloggar.se\/om\/musik\">musik<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Var p\u00e5 Operan ig\u00e5r och s\u00e5g Cos\u00ed fan Tutte. Det var den sista av Mozarts stora operor att s\u00e4ttas upp i Stockholm, och n\u00e4r den v\u00e4l gjorde det 1830 blev det bara tre f\u00f6rest\u00e4llningar. Sedan dr\u00f6jde det 110 \u00e5r till n\u00e4sta g\u00e5ng. Teaterhistorikern Nils Personne skrev i b\u00f6rjan av 1900-talet: &#8221;&#8230; operan vann ingen popularitet [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-63","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=63"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/63\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=63"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=63"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ekelin.net\/svante\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=63"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}